fredag 29 april 2016

Studiebesök

Den som kikat in hos mig på Instagram har nog inte kunnat undgå att se vad jag pysslat med på garnfärgningsfronten senaste tiden.
Testfärgning av underbart finullgarn från Jakobgården.





Detta är det första lilla steget till ett framtida samarbete mellan mig och Katarina som driver fårgården.
En produktutveckling för Katarina som i dagsläget säljer ofärgat garn från de egna fåren och vill ha lite fina färger som komplement.
För min del känns det helt fantastiskt att kunna erbjuda handfärgat garn från får som betat inte så långt hemifrån och som jag kan garantera lever ett fint fårliv.

Nå, resultatet av testfärgningen ser ni ovan. Riktigt nöjd med hur det artade sig.
Färgerna är nyanser som jag vet att Katarina önskat sig.

Det är alltid spännande att färga en ny kvalitet. Olika garner kräver olika mycket pigment för att uppnå det önskade resultatet och det finns ingen genväg, bara att testa sig fram.
Kan också tillägga att finull gör det extra spännande eftersom det filtar sig VÄÄÄLDIGT lätt.
Men efter det här testet känner jag mig rätt trygg och vet ungefär hur mycket hantering garnet tål.


När nu det färdiga garnet var klart för leverans passade jag på att planera in ett litet studiebesök hos Katarina på Jakobgården.
Kanske ska nämna att våra vägar korsades under Får- och ulldagen i Överkalix sommaren 2015.
Katarina var med som arrangör av Hantverksveckan och jag deltog med mina garner på ovan nämnda Får- och Ulldag.
Hantverksveckan går av stapeln även sommaren 2016 och här kan ni läsa mer. Väl värt ett besök!


Jamen studiebesöket då!?

Sagt och gjort.
Rattade Subarun mot Överkalix och Boheden. För att komma till Boheden och Jakobgården är det isväg som gäller på vintern och färja när det är tillräckligt mycket öppet vatten.
Idag blev det färja.



Framme på Jakobgården visade Katarina mig runt i fårhuset och berättade om fåren och årets lamning.
Åh, vad mysigt att se alla tackorna med sina lamm.









Lamm i olika storlekar. De förstfödda redan riktigt stora och de senaste tillskotten, bara ett par dagar gamla, ännu så små.
Några tackor hade ett enda lamm att hålla rätt på medan flera hade både två och tre stycken.









En riktig supermamma hade hela fyra (!) stycken fina och pigga lamm.





Efter ett par koppar gott kokkaffe vid köksbordet och lite garn-/affärssnack så var det dags att styra kosan hemåt igen.
I baksätet en stooor kasse med härligt finullgarn, bara att stoppa ner i grytan. Känner mig rik!
Garnet känns ännu mer exklusivt nu när jag med egna ögon fått se och med egen hand fått klappa både nuvarande och blivande producenter.




Tack Katarina för att jag fick komma förbi och på återseende!

torsdag 28 april 2016

Topside Cardi (my way)

Eftersom filten i förra inlägget var den enda (!) stickningen jag hade med mig till Pörkenäslägret så blev det till att starta upp något helt nytt.
Egentligen föll valet på en helt annan kofta men efter diverse nedladdningsstrul och rörigt mönster så fastnade jag till slut för denna, Topside Cardi.

Eller rättare sagt, den blev min inspirationskälla för det mesta utom den fina flätan fram är gjort eftersom och efter mina egna mått.

Här ser ni den färdiga koftan.



Men vi tar det från start...

Till att börja med så är det föreslaget ett garn i Aran weight, alltså ett garn på ca 160 m/100 g.
Jag hade redan valt ut ett garn jag ville sticka i, mitt handfärgade merino/tussah silke DK weight. Alltså ett tunnare garn, ca 225 m/100 g.
Nå, inga större problem. Eftersom koftan stickas uppifrån och ner är det bara att mäta hur stor halsringning man vill ha och sedan räkna ut hur många maskor som skall läggas upp.
Eller så kan man göra som jag, chansa!
Och i det här fallet hade jag tur och det blev ok, men är nog inget att rekommendera ;)

Glad i hågen satte jag igång med min stickning. Ribbad halskant, omvänd slätstickning (avigsidan ut), ökningar osv osv.
Jodå, det blev nog fint men ungefär här började jag känna att, neeej, det var nog inte så här jag tänkt mig min kofta...

Bestämde mig för en annan resår i halsen (och framkanten). Beslutade mig för vanlig slätstickning eftersom den omvända inte visade den fina silkeslystern i garnet. Dessutom såg den föreslagna raglanökningen bara mesig ut så det fick bli en annan, en som markerar raglanen mer.

Nuuu kändes det bättre och jag kunde mer och mer se den kofta jag föreställt mig växa fram.

Det är det som är den stora fördelen med att sticka uppifrån och ner. Det går att prova ut rätt storlek eftersom, hel längd och längd på ärmar bestämmer man på slutet och val av knappar kan vänta till sist.
Olika detaljer går också att lägga till om man känner för det.
Min kofta fick en dekoration längst ner på bakstycket inspirerad av den fina flätan fram.



Allteftersom jag stickade funderade jag på hur jag skulle komma att använda koftan.
Jag kommer nog mest att ha den över en fin ärmlös eller kortärmad klänning till sommaren. Därför valde jag att göra koftan aningen kort och med korta ärmar.

Som pricken över i:er så hittade jag några fina vintageknappar inköpta på Syfestivalen för något år sedan.



Freestylade lite grann även här.
Eftersom jag är lite lat så räknade jag inte ut något exakt avstånd mellan knapparna. Lösningen fick bli en alternativ placering längst upp och längst ner. En liten detalj som i mina ögon bara förstärker intrycket av de fina knapparna.



Koftan är alltså stickad i mitt handfärgade garn merino/tussahsilke DK weight.
Stickade på rundsticka 4,5 mm och det gick åt lite drygt 4 härvor.


Det blev ett långt inlägg det här och mycket snack kring koftan och dess utveckling.
Med detta vill jag passa på att uppmuntra till lite experimentlusta.

Hittar du en modell du gillar. Låt dig inspireras av den och räds inte att göra ändringar.
Ett tips kan vara att titta i olika mönster. Du kanske har en modell du gillar och vet passar men vill lägga till detaljer från ett annat. Do it!

Det kanske inte alltid blir helt perfekt men när det lyckas blir du så nöjd!

Kan säga att jag är riktigt nöjd med denna och nu väntar jag bara på sommaren och att hitta den perfekta klänningen att ha till.

Ha de'!

fredag 22 april 2016

Barnvagnsfilt/täcke

Nu när jag bloggat om lägret kanske det är på sin plats att visa något som jag stickade också.

Den här barnvagnsfilten (till en bebbe som inte anländer förrän till sommaren) la jag upp redan veckan innan lägret.
Det var tänkt som min lägerstickning.
Hade kommit rätt långt innan jag åkte till Pörkenäs och gjorde den helt färdig där. Med virkad kant, fästa trådar och allt. Heja mig!

Nu har jag sköljt upp den och haft den liggande på tork. Känner mig riktigt nöjd och glad över resultatet.





Storleken är ca 60x85 cm och är tänkt att passa som barnvagnsfilt /täcke eller som ett skönt underlag att ligga på.

Filten är stickad i dubbelt Sandnes Alpakka i vitt och nougatbrunt. Ni får försöka föreställa er hur mjuk och skön den är.

Det gick åt knappt 300 g av det vita och lite mindre, knappt 250 g av det bruna.

Hela filten är stickad på stickor 5,5 mm.

Om ni kollar ordentligt så ser ni att framsidan är "prickig" och baksidan randig.


 Den effekten får man genom att sticka med tekniken "lyfta maskor".
Dessutom gör det att "tyget" blir extra tjockt och härligt.

Jag avslutade filten med att virka ett par varv fasta maskor med vitt och ett par med brunt. Avslutande varvet fick bli ett varv med kräftmaskor som ger en fast och fin kant och ger arbetet en snygg finish.

Är nästan sugen på att sticka en till...
Ser massor av fina färgkombinationer framför mig :)

Tills vidare stickar jag vidare på min kortärmade kofta som jag startade upp på lägret.
Återkommer med den.
Ha det bra så länge!

tisdag 19 april 2016

Stickläger Pörkenäs, våren 2016

Äntligen blev det dags att styra österut och mot Mikaelas stickläger i Pörkenäs, Finland.

Det är nu femte gången jag åker och det börjar kännas som ett givet resmål vår och höst så länge Mikaela fortsätter att ordna läger.
Tänk dig att i fyra dagar få umgås med nästan fyrtio andra garntokar från både Finland, Norge och Sverige. Bli serverad god mat, kaffe och fika, och bara frossa i garner, mönster sticktekniker mm mm. Kan det bli bättre!?

Den här gången fick jag med mig min stickkompis Marianne på äventyr. Så roligt med ressällskap och hjälp med alla garner som skulle med.
Bilen var absolut knökfull med mina handfärgade garner samt några backar Sandnesgarner. Inte en garnstump till hade fått plats ;)


Och hur sammanfattar man nu en sådan här helg...? Egentligen helt omöjligt. Känslan måste upplevas!
Men jag ska bomba er med massor av foton och sedan hoppas jag ni känner gemenskapen och inspirationen.


Vi anlände till Pörkenäs lägergård vid halv fyra på torsdag eftermiddag.





Bara anläggningen och miljön runt omkring är värt ett besök. Helt fantastisk  kustmiljö med sandstränder och kala klippor. Den fantastiska solnedgången i Pörkenäs är värd att upplevas på plats!

Några deltagare hade redan anlänt och resterande trillade in allteftersom eftermiddagen och kvällen gick.
Många gamla bekantskaper och många nya. Lika kul med båda och massor av hejsankramar blev det.

Vi installerade oss snabbt på rummet och efter att "Butik Rät & Avig" (eller Garnhimlen som en del valde att kalla det) kommit på plats var det bara att försöka varva ner och komma in i den rätta lägermooden.

Resten av torsdagen ägnades åt stickning, med endast ett kortare avbrott för middag.

Älskar det härliga kaos som infinner sig nästan omgående när dessa hantverkande människor träffas!







Fredagen fortsatte som torsdagen slutade...med stickning!

Dagens höjdpunkt var Veera Välimäkis kurs i sjalkonstruktion. Så inspirerande!
Även på lördagen fanns möjlighet att gå en kurs med Veera. Denna gång handlade den om ränder. Ränder är ALLTID rätt!

Här kommer bilder från både fredag och lördag. Fullspikad klass båda dagarna med koncentrerade deltagare.


Mikaela klurar

Susanna och Minttu  diskuterar

Kerstin "Ala" ser ut att trivas

Johanna

Elisabeth och Catharina funderar

Som sagt, ränder är aldrig fel

Veera instruerar och inspirerar Marianne till att designa en egen sjal

Lördagens höjdpunkt får vi väl säga var när Finska Yle gästade lägret för att göra ett reportage för TV-programmet Strömsö.
Regissör och kameraman smög omkring hela dagen och filmade och intervjuade.





Programledaren Lee Esselström deltog i lägret från torsdag till lördag.


Det ska bli så spännande att se vad de klippt ihop.
Programmet sänds i svensk TV 15 maj.


Söndagen vill jag inte ens prata om, för då måste vi ju åka hem...

Istället spammar jag er med bilder på glada stickerskor, underbara alster, vackra, stickande händer och inspirerande stickkorgar.

På stickläger är det heeelt ok att köra ner kameran i någon annans väska för inspirerande bilder.




























Ååååh, nu längtar jag tillbaka!
Tur det blir ett nytt läger i höst...om man nu får plats...


Visst ja! Solnedgången var det...
Sa jag att det är vackert i Pörkenäs?










Så till dig Mikaela...

... återigen TACK för ett fantastiskt fint genomfört läger!
Vi ses till hösten.
Kramar från Marianne och Ann-Britt



Och nu till sist kan jag inte låta bli att dela med mig av ett par bilder av en ståtlig kille som inte alls ville släppa förbi mig eller bilen på vägen hem sedan jag släppt av Marianne hemma.





Här var jag tvungen att snabbt stänga rutan, annars hade jag nog haft honom inne i bilen!



Ha det gott så hörs vi snart!
Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...