Jag VET ju att man ALLTID ska göra provlapp i den teknik som ska användas i det stickade plagget.
Nå men varför GÖR jag inte det då? När jag för en gångs skull t o m stickar en provlapp!
Jag tror att varje stickare vet svaret på den frågan. Man är ju så förbaskat ivrig att sätt igång så skygglapparna åker på med en gång. Det KAN ju gå bra...
Men gör det det? Nä, så klart inte!
Var så ivrig att komma igång med min Loppa-kofta så jag chansade med att sticka en provlapp i slätstickning. Trots att det satt en liten filur på axeln och försökte varna mig...
Vi kan väl säga att det blev en rejäl provlapp. Ungefär så här stor...
Men eftersom det här är ett projekt som kräver mycket arbete så vill jag också att det ska kännas bra hela vägen och då finns det ingen återvändo. Bara att repa upp och börja om från början.
Så nu ser min Loppa ut så här...
Kände mig inte helt nöjd med ökningarna heller. Det ökas många maskor på varje ökningsvarv och för att det inte ska påverka varvet innan så mycket (märks särskilt när det är ett mönstervarv före) så ska jag passa på att göra ökningarna lite annorlunda. Får testa mig fram till vad som blir bäst.
Jag stickar i mitt handfärgade Merino 2-ply. Ett underbart, mjukt garn som är en fröjd att sticka med, Så jag är inte alltför bedrövad nu när jag får starta om på nytt.
Fortsättning lär följa...
Vi hörs!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar